Kan man mäta stress?

mäta stress

Ingen av oss vill vara stressade, och vi vill alla förebygga stress på våra arbetsplatser. För att kunna göra det vill vi ofta mäta stressen på något sätt. Hur kan man göra det? För det första gäller det att bestämma sig för vad man menar med stress. 

Olika metoder för att mäta stress

 Stress är ett väldigt brett begrepp. Forskare definierar stress som att uppleva att kraven från en yttre situation överskrider min förmåga att hantera. Vilket leder till reaktioner hos mig själv. Är vi intresserade av mäta själva situationen och om den kan utlösa stress? Eller upplevelsen av stress? Det vill säga min akuta eller kortsiktiga reaktion på situationen. Eller vill vi mäta om det finns en långsiktig effekt av stress på min hälsa eller min produktivitet?

Medarbetarundersökningar

En situation som kan vara stressande är en dålig arbetsmiljö med alltför höga krav eller låg grad av påverkansmöjligheter. Arbetsmiljön mäter vi ofta med frågeformulär, där vi tänker oss att ett medelvärde av medarbetarnas svar nog är ganska så representativt för sanningen. När du är med i en medarbetarundersökning och kryssar i att du upplever att du har låga eller höga krav på dig i arbetet så är det vad man är ute efter. Från forskningen vet vi att den här typen skattningar har starka samband med hur medarbetarna mår, hur produktiva de är och om de stannar på arbetet eller säger upp sig. Även SCB frågar sånt här i sin återkommande ULF-undersökning. Utifrån den vet vi att ungefär 55% av svenska anställda berättar att de ofta arbetar under tidspress. Tidspress är som de flesta av oss känner till - en känd stressfaktor. Det som är svårt med den här typen av mått är att de är subjektiva. Det finns en diskussion om hur mycket av en sådan här skattning som beror på personlighet eller personlig attityd. Snarare än vilken situation man upplever. Kulturen på arbetsplatsen färgar även hur ärliga eller öppna vi vill vara i en enkät.  Vi kan också använda oss av frågeformulär för att mäta vanliga stress-symtom som huvudvärk, magbesvär, sömnproblem, trötthet eller att känna sig stressad.  Det finns svårigheter med de här måtten. Du har säkert hört talas om någon som “gått in i väggen” och blivit förvånad - det är en person som troligen skulle ha skattat att allt var toppen i en enkät och alltså inte fångats upp av den här typen av skattningar. Många av oss har inte tillräcklig självkännedom för att känna av de nyanser i måendet som utgör de tidiga varningssignalerna

Fysiologiska mått på stress

Kortsiktiga eller akuta reaktioner på stress är de som sker direkt när du upplever stressen. Det kan till exempel vara när du kämpar med en kort deadline innan du ska hämta på förskolan. Allt från att din puls och ditt blodtryck ökar, till att du pumpar ut stresshormon som adrenalin och kortisol i blodet är exempel på akuta reaktioner på stress. Inom stressforskningen har man ofta använt den här typen av fysiologiska mått på stress, helt enkelt för att de är mer objektivt mätbara. Man kan också fråga folk och få en subjektiv skattning: Känner du dig stressad eller uppvarvad just nu? Då förvånas vi ofta över hur olika vi är - att vi kan skatta samma situation som stressande i så olika grad.  

Långsiktiga effekter av stress är ofta de som vi är intresserade av. Både inom forskningen och när vi vill bidra till en hälsosam arbetsmiljö på vår arbetsplats. Det handlar ofta om att mäta hälsa och välmående - eller bristen på det. Det kan mätas genom att man följer sjukskrivningsstatistiken, eller produktiviteten eller olycksfallen, eftersom stressrelaterad ohälsa är ett så brett begrepp och påverkar allt från produktivitet till hjärt- och kärlsjukdom, olycksfall och utmattningssyndrom och mycket annat. Ett tredje sätt att mäta de långsiktiga effekterna av stress är genom fysiologiska indikatorer som blodtryck vid vila, vilopuls, hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och annat. 

Vilket stressmått är bäst?

Vilket stressmått som är bäst beror på vad du vill mäta, och vilka nackdelar du kan stå ut med. 

Frågeformulär (för situationen eller långsiktiga konsekvenser)

  • Fördelar: Billigt, lätt att hitta
  • Nackdelar: Punktmätningar, tidskrävande, ibland låg svarsfrekvens, ger ofta data långt efter att stressen uppstått, subjektivt, kräver att personen har självkännedom och är ärlig

Sjukskrivningsstatistik, produktivitetsmått och liknande register (för långsiktiga konsekvenser)

  • Fördelar: Påtagliga antingen-eller-värden (tex sjukskriven eller inte), lägre grad av subjektivitet än självrapport
  • Nackdelar: Data långt efter att stressen uppstått, trubbigt mått, färgat av annat (som tex läkarens sjukskrivningsvilja eller produktivitetsmåttets kvalitet)

Fysiologiska indikatorer (möjligt för alla tre delarna)

  • Fördelar: Objektivt mått, möjliggör direkt och kontinuerlig mätning, passiv datainsamling (möjlighet till högre “svarsfrekvens”), kräver ingen självinsikt eller ärlighet
  • Nackdelar: Data behöver tolkas för att vara användbar

Så gör vi på NudgeLabs

Vi på NudgeLabs har valt att arbeta med främst fysiologiska indikatorer och att göra dem meningsfulla och möjliga att förstå och påverka.  Med ett litet aktivitetsarmband  kan vi samla kontinuerlig information om såväl akuta stressreaktioner som de långsiktiga konsekvenserna av att vara i en stressande situation utan att besvära medarbetaren med en massa frågor hela tiden. I vårt första steg i vår resa för att förebygga stressrelaterad ohälsa på riktigt så sätter vi informationen och verktygen för att hantera stress i händerna på friska medarbetare så att de kan fortsätta vara friska. I nästa steg kommer vi att bygga våra verktyg för arbetsgivarna för att i realtid kunna se vilka delar av organisationen som har förändringar i sina stressnivåer så att åtgärder kan sättas in tidigt och ha som störst effekt.

Vill du lära dig mer om att mäta stress?

Läs vad forskarna har att säga: Crosswell, A. D., & Lockwood, K. G. (2020). Best practices for stress measurement: How to measure psychological stress in health research. Health psychology open, 7(2), 2055102920933072. https://doi.org/10.1177/2055102920933072 Direktlänk till öppen artikel: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7359652/ 

Spana in verktygen som Prevent tagit fram: https://www.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljo/osa/ 

Eller kontakta oss på Nudgelabs för att prata om hur ni kan förebygga stress och öka välmåendet på er arbetsplats. Well-being made easy. 

Om författaren

MSc in Psychology from Uppsala University, PhD from University of Oxford in workplace stress. Author of five books. Previously researcher at Karolinska Institutet, and Head of Clinic, deputy CEO and director of the board at Stressmottagningen.

Visa dina anställda att du bryr dig

Visa dina anställda

 att du

 bryr dig

För- och efternamn
E-post

Genom att fylla i detta formulär så godkänner du att NudgeLabs lagrar din personliga information för att kunna kontakta dig via telefon eller e-post för att ge dig ytterligare information om företagets produkt. Du kan närsomhelst återkalla ditt godkännande genom att skicka ett e-post hit. Här kan du läsa om vår integritetspolicy.